Att tacka nej till jobb

Häromdagen fick jag en spännande förfrågan om att medverka som expert i en livstilstidning för föräldrar? Jag blev jätteglad men samtidigt knöt sig magen. Jag försökte bortförklara magkänslan med nervositet och oro men känslan ville inte ge med sig.

Wow, vilken möjlighet! tänkte jag, men samtidigt blev olustkänslan starkare. Vilken bra marknadsföring, tänkte jag, men trots att jag ställde följdfrågor till redaktionschefen på tidningen höll knuten i sig.

Inte förrän tanken att tacka nej slog mig började krampen i magen släppa. Jag beslutade mig för att vara tydlig med min ståndpunkt och tackade nej. Det kändes jättebra i magen men hjärnan skrek – Va’ i helvete håller du på med!!!

Har du varit med om att din hjärna säger Ja men ditt hjärta säger Nej?  Lyssnar du mer på den ena eller den andra?

Är jag helt galen som tackar nej till att medverka i tidningen?

/Den nakna coachen :)

Dela med dig!
  • Print
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Yahoo! Buzz
  • Twitter
  • Google Bookmarks
  • email
  • LinkedIn
  • RSS
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Att tacka nej till jobb

  1. Pingback: Tillit |

  2. Sofie Englund skriver:

    Hej Linda, vi pratades vid om försäkringar o så hamnade jag här, på din blogg :)
    Jätte intressant läsning, verkligen.
    Jag spar dig i mina favoriter så jag snabbt hittar tillbaka :)
    Må allra bäst.
    /Sofie (Gjensidige.)

  3. Pingback: Tweets that mention Tack, men nej tack! | -- Topsy.com

  4. Så härligt att läsa era reflektioner och svar och Ja, Linda du ÄR modig, helt rätt beslut då tidingen var otydlig..OCH det kommer flera erbjudanden..det här är bara början..kram kram

  5. Om jag får ta mig friheten att vara kärringen mot strömmen, så skulle jag vilja höra analysen. VARFÖR knyter det sig i magen? Om du inte vet kan det vara vad som helst som styr beslutet.
    Jag gissar att du som coach har verktygen i form av frågor för att ta reda på varför. Jag skulle använda dem, för annars kan situationen upprepa sig gång på gång och då har du försuttit många chanser. Till slut kanske du inte får några fler förfrågningar.
    Är du rädd för att misslyckas?
    Är du rädd för offentligheten?
    Är du rädd för att granskas som förälder?
    Vet du inte hur man coachar människor i föräldraskap?

    Du är coach och kan säkert formulera frågorna bättre, eller ännu hellre ta hjälp av någon som i en session hittar fram till kärnan.

    Lycka till bästa
    Jacqueline

    • Kärringen mot strömmen var en bra beskrivning ;)

      Jag har självklart noga tänkt igenom beslutet och det grundar sig på olika bitar.

      Upplägget från tidningen var inte tillräckligt tydligt!
      Området jag skulle svara för låg för långt från min kompetens.
      Ämnet i sig är inget som jag vill förknippa mitt varumärke med.

      Jag är gärna med i media både som coach, terapeut och förälder. Det viktiga är då att jag kan stå för ämnet och att det känns som att jag kan bidra med något gott.

      Må bäst!

      Linda

      /Den nakna coachen :)

  6. Camilla skriver:

    Jag har fått för mig att man ska lyssna på magkänslan.

    Om man bara känner sig lite nervös ska man testa endå, men om olustkänslan infinner sig så tror jag att man ska följa den.

    Om det är ödet, undermedvetet eller rätt, det vet inte jag. Men om man följer sin magkänsla så brukar det bli bra i alla fall :)

    Jag tycker att du är klok i alla fall :)

    Kram

    • Hej Camilla!

      Klok. Wow, tack så mycket :)

      Jag skulle vilja säga detsamma. Det du skrev låter väldigt insiktsfullt:
      ”Om man bara känner sig lite nervös ska man testa endå, men om olustkänslan infinner sig så tror jag att man ska följa den.”

      Hoppas att du får en skön helg.
      Kram
      Linda

      /Den nakna coachen :)

  7. Anna Nilsdotter skriver:

    Jag tror att världen skulle se helt annorlunda ut om alla var så bra på att lyssna på din mage som du är!!! Alla människor skulle lyssna på vad de egentligen vill innerst inne. Det skulle ju leda till att vi gör ”rätt” saker, det vill säga det som vi är ämnade till att göra. Tänk om vi hade en värld där vi hade rätt person på rätt plats som vägrar göra ”fel” saker för dem? Då tror jag att vi skulle ha en värld som skulle vara fylld av värme, kärlek och god energi. Hur svårt skulle det vara då?

    • Hej Anna!

      Tack, vad du är gullig!
      Jag har så många gånger kört över min känsla för att lita till mitt förnuft. Det har aldrig slutat väl.

      Jag känner mig glad att jag äntligen börjar kunna lita på intuitionen. Allt blir mycket lättare men samtidigt svårare.

      Kram
      Linda

      /Den nakna coachen :)

  8. Linda, vi kom väl fram till att du är modig? :-)
    Det känns helt rätt när du beskiver beslutet. Och på din fråga kan jag svara ja. Jag har i hela mitt liv kört över min intiution, för jag har inte litat på att jag väljer rätt. Så jag har oftast valt med hjärnan, förnuftet och ”borden” eller som andra. Sen fyra år tillbaka har jag övat, övat, övat på att följa hjärtat och intiutionen. DEt går bättre och bättre för varje dag :)
    Kram till dig Linda

    • Hej Inger!

      Ja, det var det vi kom fram till. Jag är Modig!
      Framförallt så övar jag mig i att bli ännu bättre på att lyssna inåt.

      Härligt Inger!
      Övning ger färdighet som det så fint heter.
      Du är en superbra förebild!

      Soliga hälsningar
      Må bäst!

      Linda

      /Den nakna coachen
      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>